śrī-satyabhāmāyā pūrva-rāgāvasthāyāṁ pūrva-dṛṣṭa-śrī-kṛṣṇa-rūpa-mādhurya-līlādi-smaraṇaja-vikāraiḥ śrī-kṛṣṇe bhāvaṁ niścitya kācit tat-priya-sakhī rūpakālaṅkāreṇa tam eva sūcayantī tāṁ sa-smitam uvāca |
sātrājiti he satyabhāme ! tava nayane eva kamale tayor dvandvam abhitaḥ sarvataḥ apāṁ jalānāṁ pūreṇa aviśrānta-dhārā-rūpa-pravāheṇa plutaṁ vyāptaṁ dṛśyata iti śeṣaḥ |
uttaratrāpi karma-dvaye saṁyogyam idam adhyāhāra-kriyā-padam |
tathā kucau vakṣojāv eva rathāṅgau cakravākau tayor dvayam api dhṛta uccaiḥ kampo yena tādṛśaṁ, tathā etad dṛśyamānaṁ bhujāv eva vise mṛṇāle tayor yugaṁ ślathārambhaṁ ślatha ārambhaḥ ceṣṭā yasya tathā-bhūtaṁ, tat tasmād eva hetoḥ tavety atrāpi sambandhaḥ, mana eva taḍāgaḥ jalāśayaḥ tasmin asmin kṛṣṇa eva dvirada-patiḥ mahā-matta-gaja-śreṣṭhaḥ antaḥ madhya-kakṣāyāṁ viharati vikrīḍati ||