tasya lakṣaṇaṁ yathā tatraiva— aparādha-durukty-ādi-jātaṁ caṇḍatvam ugratā |
vadha-bandha-śiraḥ-kampa-bhartsanottāḍanādi-kṛt ||
[bha.ra.si. 2.4.155] iti |
augryam iti sākṣād aṅgaṁ na syāt, tena hetunā vṛddhādiṣu mātāmahī-śvaśrv-ādiṣu |
māninīṁ rādhāṁ nānānunaya-pāṭavena prasādya tasyā sūryārādhana-maṇḍapāṅgane madhumaṅgalena saha vartamānaṁ kṛṣṇam akasmāt tatrāgatā mukharā sa-roṣam āha |
navīnā nava-yauvanā naptrī putryāḥ putrī |
tataḥ kim ? ata āha—caṭula he cañcala ! nanu tvam atra sākṣād vartase, śaṅkāyāḥ ko hetuḥ ? tatrāha—na me iti dṛṣṭir netraṁ madhye-dinam iti, pāre madhye ṣaṣṭhyā vā [pā. 2.1.18] iti dvitīyā |
dinasya madhye ity arthaḥ |
yato jaratyāḥ vṛddhāyāḥ |
ata eva re nandātmaja ! re ity anādara-sambodhane |
yadi alindāt prāṅganāt tarasā śīghraṁ na yāsi, tato’haṁ nirdoṣā niraparādhā jātā |
nanu nava-yuvarājasya mama tvayaikayā jaratyā kiṁ vāpakartuṁ śakyate ? tasmād vibhīṣikayālam |
haṁho iti sāmarṣāścarya-sambodhane |
kiyati kiṁ pramāṇake pathi mārge ? madhupurī rājadhānī mathurā vartate iti śeṣaḥ |
atra sva-naptryā rādhāyāḥ kṛṣṇād dharṣaṇa-śaṅkayā tasminn āropitenāparādha-leśābhāsena jātam ugratvaṁ mathurāyāḥ ||