nanu parameśvarasya bhakti-vaśīkṛtatve dautya-sārathyādir apakarṣa eva, tasmiṁś ca sati kathaṁ premā parameśvarasya sukha-prada ity ata āha—sarvātmana iti |
niravadyasya nirdoṣa-premavato’sya kṛṣṇasya tat-kṛtaṁ dautyādi-kṛtaṁ mati-vaiṣamyaṁ na |
atra hetuḥ sārvakālikaṁ svataḥ siddhaṁ mahaiśvaryam evety āha—sarvātmana iti |
arjunasyāpy ātmā sa eveti svayam eva sārathī rathī ceti |
ata eva sama-dṛśaḥ samaṁ tulyam ātmānam eva sarvatra paśyataḥ |
sarvātmatvād evādvayasya |
dvitīyābhāvād eva anahaṅkṛter garva-śūnyasya |
kiṁ ca, mahaiśvarya-hīno’py anyaḥ premī premata eva hetor ātmano nīca-karmottham apakarṣaṁ kleśaṁ ca duḥkhatvena na manyate |
asya tu mahaiśvaryāder ānanda-mātrasya kutaḥ premato duḥkham ? tasmād yuṣmākam evotkarṣo yata etādṛśo’pi parameśvaro bhavatāṁ dūtyādikaṁ karotīty āho vaśīkārakatvaṁ premṇa iti bhāvaḥ ||