arjunavad yudhiṣṭhiro’pi bahir anusandhāna-nivṛtty arthaṁ prayatate smety āha—vācam ity upalakṣaṇaṁ sarvendriyāṇi manasi mano’dhīna-vṛttitvāt tac ca manaḥ prāṇe prāṇādhīna-vṛttittvāt tasminn eva juhāva samarpayāmāsa juhoter dānārthatvāt |
he manas tubhyam evendriyāṇi dattāni, tavaivaitāni santu, sāmprataṁ mamaitaiḥ prayojanaṁ nāstīti dhārayāmāsa |
teṣu svatvābhāvena vastutaḥ sampradānābhāvāt na caturthī |
evam agre’pi sarvatra jñeyam |
nanv ahaṁ kasya bhavāmīty ata āha—tan-manaḥ prāṇe juhāva |
taṁ prāṇam itare apāne tenākarṣaṇāt |
apāna-vyāpāra utsargas tat-sahitam apānaṁ mṛtyau tad-adhiṣṭhātṛ-devatāyām |
anenaiva vāg-ādiṣv api tat-tat-karma-sāhityaṁ jñeyam |
taṁ mṛtyuṁ pañcatve pañca-bhūtānām aikye dehe |
mṛtyo tvaṁ dehasyaiva bhava iti bhāvitavān ity arthaḥ ||